Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Studerar samisk kultur på frammarsch

Ylva Hofvander Trulsson
Ylva Hofvander Trulsson studerar samisk kultur.

Vad händer med den samiska musiken och kulturen när delar av den går på export till Asien? Och hur ser kulturöverföring mellan generationer av samer ut? Det är frågor som Ylva Hofvander Trulsson ska ägna sig åt de tre kommande åren inom ramen för ett projekt i utbildningsvetenskap som fått fyra och en halv miljon kronor av Vetenskapsrådet.

Ylva Hofvander Trulsson har sin forskartjänst vid Musikhögskolan i Malmö, och har under lång tid forskat om olika minoritetsgruppers villkor. Hon är utbildad flöjtist och inledde sin yrkeskarriär som instrumental-lärare i Malmö och Lund. Då började hon intressera sig för de få invandrarfamiljer som satte sina barn i musikaliskt lärande på fritiden. Detta ledde henne så småningom till en avhandling om ”klassåterresor” som i sin tur ledde henne till en postdoc i Cambridge, där man forskar mycket om klass.

Hon kom tillbaka från England förra året och gästforskar nu också vid högskolan i Hedmark i Norge. I sitt kommande projekt ska Ylva Hofvander Trulsson jämföra två samerika kommuner i Sverige med två i Norge där man har en lite annan same-politik än här.
– Den är till synes mer sameinkluderande, tycker Ylva Hofvander Trulsson och berättar att det finns en särskild högskola för samer och att renskötseln är en näring för alla i Norge, och inte som i Sverige bara för samer – och därmed har högre status.

Inför sin ansökan till Vetenskapsrådet intervjuade hon 20 samer och en del kulturchefer i samerika kommuner.
– Det ser ut att finnas utvecklingsmöjligheter för att synliggöra och stärka den samiska kulturen. Den äldre generationen har i många fall erfarenheter av trakasserier och det finns de som skäms över att vara samer. Men hos den yngre generationen är det annorlunda. De känner sig mer socialt accepterade och många vill bevara sin kultur, säger Ylva Hofvander Trulsson.

Den samiska kulturen har på senare tid fått en rejäl skjuts av bland andra artisten Sofia Jannok, vars musik är en blandning av visa, pop, jazz och jojk. Hon har fått ett stort internationellt genomslag och uppträtt i exempelvis Shanghai och Peking. Ylva Hofvander Trulsson kommer i sin studie även att undersöka hur samisk kultur påverkas av att gå på export.
– Parallellt pågår nu den digitala revolutionen, och vad händer när man tar en fisk ur en samefjord och sätter ner den i Gula floden? Om kulturen blir en handelsvara som måste marknadsanpassas för att slå i Asien?
Hon jämför med maorikulturen som fått ett kraftigt uppsving på Nya Zeeland till mångas glädje, men som av andra kritiseras för att den nu formas om av media och musik- och nöjesbranschen till något som har ganska lite gemensamt med den ursprungliga maorikulturen.

Text och foto: Maria Lindh
Redaktör och ansvarig utgivare för tidningen LUM [Lunds Universitets Magasin]

FAKTA om projektet ARTIS
Projektet heter ARTIS, ”ARTs agency and social mobility: Intergenerational transmission of Sami culture in family, educational and community settings”. Ylva Hofvander Trulsson är huvudforskare med 80 procent av sin tjänst finansierad av VR. Göran Folkestad, professor i musikpedagogik är medforskare på 25 procent. Till projektet hör också två andra seniora forskare, professor Pamela Burnard vid universitetet i Cambridge samt professor Petter Dyndahl vid högskolan i Hedmark i Norge.