Examensarbete

SA2:1 Hösttermin 2024

• V.47 - Valt ämnesområde + Kick-off, introduktion "forskningens kreativa genvägar"
• V.2 - Responsseminarium
• V.3 - Inlämning av forskningsplan

SA 2:2 Vårtermin 2025

Föropponering

• 7 april - Deadline för inlämning till handledare
• 9 april - Handledare anmäler studentens arbete till föropponering
• 14 april - Arbetet tillgängligt för opponent och examinator
• 22-25 april - Genomförande av föropponering

Opponering / Vetgirig-konferens

• 5 maj - Deadline för inlämning av arbetet till handledare
• 7 maj - Handledare anmäler studentens arbete till Vetgirig-konferensen
• 12 maj - Deadline för inlämning av arbetet till opponent och examinator
• 26-28 maj - Genomförande av Vetgirig-konferensen
• 28 maj - Betyg meddelas av examinator

Omexamination

• 9 juni - Deadline för inlämning till examinator
• 19 juni - Betyg meddelas av examinator

Om studentens arbete inte går upp för examination på Vetgirig-konferensen finns det möjlighet att lämna in arbete i samband med kursens omexamination. Meddela deltagande vid omexamination till kursledare senast 19 maj.

Uppsamlingsprov v.33

• 13 juni - Deadline för anmälan till uppsamlingsprov. 
• 11 augusti - Deadline för inlämning av arbete till examinator
• 1 september - Betyg meddelas av examinator

Under sommartid är varken examinator eller handledare tillgängliga för frågor/respons.

Läs mer om examenarbetets disposition

Examination

Examinationen av ditt examensarbete sker under Vetgirig-konferensen, ett offentligt granskningsseminarium där du, i egenskap av respondent, försvarar och diskuterar ditt arbete med en utsedd opponent. Du kommer även att behöva opponera på någon annans examensarbete.  

För att träna dig på opponeringen erbjuds en föropponering tidigare under kursen.

Examinatorn gör den slutgiltiga bedömningen och tilldelar arbetet, opponering och därmed kursen Godkänt eller Underkänt. Brister opponent och respondent i sitt arbete, riskerar granskningsseminariet att bli underkänt. Meddelande om examinationsresultatet lämnas av examinator i anslutning till granskningsseminariet till student och handledare.

Bedömningskriterier

Kriterier för godkänd presentation och opponering i samband med Vetgirig-konferensen

I samband med presentationen samt opponering ska den studerande (respondent) kunna:

• presentera resultaten och slutsatser på ett strukturerat, tydligt och trovärdigt sätt
• diskutera resultaten och sätta in dem i ett större sammanhang
• diskutera slutsatser i relation till forskningsområdet
• anpassa presentationen till tidsramen
• svara på frågor och diskutera uppsatsen

I samband med opponeringen ska den studerande (opponent) kunna:

• lyfta arbetets väsentliga styrkor och svagheter på ett konkret och konstruktivt sätt 
• göra en sammanfattande bedömning av arbetet
• framföra relevanta och kritiska synpunkter
• skapa dialog med respondenten
• skapa ett positivt klimat vid opponeringen
• diskutera resultaten och sätta in dem i ett större sammanhang
• diskutera slutsatser i relation till forskningsområdet

Kriterier vid examination av examensarbeten

• Överensstämmelse mellan titeln och innehållet ska framgå.
• Abstract, där studiens titel, bakgrund, frågeställningar, metodval, huvudsakliga resultat samt nyckelord sammanfattas, ska finnas på såväl engelska som svenska.
• Innehållsförteckning med huvudrubriker och underrubriker ska finnas.
• Av bakgrundsresonemanget ska framgå varför ämnet upplevs som angeläget att studera.

Syfte och forskningsfråga/-or

• Relevansen i syfte och forskningsfråga/-or i förhållande till såväl forskningsområdets som yrkeslivets aktuella utveckling bör framgå. Det valda problemet ska vara relevant för musikläraryrket och ämnesområdet. Ett bra arbete har intressanta, aktuella och perspektivrika frågeställningar.
• Syftets och forskningsfrågans/-ornas koppling till forsknings-/litteraturöversikten ska framgå liksom värderingen av de valda källorna med avseende på frågeställningen. Antingen "skriver författaren in sig i problemet" och låter problemställningen växa fram som ett resultat av denna process eller också utgör forskningsfrågan utgångspunkt för översikten. I båda fallen ska resonemangen kring forskningsfrågans avgränsning redovisas.

Forsknings-/litteraturöversikt

• Referenser bör så långt möjligt utgöras av vetenskapliga/konstnärliga källor som är kvalitetssäkrade genom peer review eller på annat sätt. Primärkällor bör utnyttjas.
• Forsknings-/litteraturöversikten ska ge en god överblick av olika infallsvinklar på ämnet, utgöras av analytiska sammanfattningar av refererade studier, vara försedd med kritiska kommentarer och visa på vilket sätt författaren avser använda det refererade i sin studie. Det ska tydligt framgå vem som påstår vad (författaren eller en referens).

Studiens genomförande

• Kopplingen mellan forskningsfrågan och använda undersökningsmetoder ska framgå. För- och nackdelar med valda metoder för datainsamling och analys ska redovisas och diskuteras.
• Hur frågorna om resultatens giltighet, tillförlitlighet och trovärdighet hanterats ska framgå. Detsamma gäller de forskningsetiska frågorna.

Resultatredovisningen

• En "röd tråd" ska kunna urskilja genom arbetet så att man kan följa tankegångar och argumentering.
• Resultatsammanställningen ska täcka alla aspekter av de ställda forskningsfrågorna.
• Redovisade resultat ska stödjas av logisk argumentation som baseras på data redovisade i form av beskrivande text, citat, tabeller, diagram, musik och/av eller bilder.  Framställningen ska vara tydlig, saklig, perspektivrik och transparent. Här ska inga litteraturreferenser finnas.

Resultatdiskussionen

• Resultatdiskussionen ska utgå från forskningsfrågan/-orna.
• Det ska alltid gå att särskilja vad som är resultatredovisning respektive resultatdiskussion. Referenser från forsknings- och teoriöversikt ska användas vid diskussion av studiens resultat. Slutsatser som dras utifrån resultatdiskussionen ska vara rimliga och stödjas med tydliga argument.
• Resultatdiskussionen ska avslutas men en beskrivning av vilket bidrag resultatet avser att ge till kunskapsutvecklingen inom musiklärarprofessionen.

Fortsatt forskning

• Exempel på frågeställningar för fortsatt forskning ska ges.
• Referenshantering, formalia och akademisk språkbehandling:
• Utnyttjade referenser ska refereras till och förtecknas utifrån APA-manualens regler.
• Strukturen på arbetet ska vara logisk såväl avseende arbetet som helhet som kopplingar mellan dess olika delar.
• Arbetet ska kännetecknas av formellt korrekt och tydlig språkbehandling samt att formalia hanteras enligt givna anvisningar (APA).

Vetenskaplighet

Vetenskaplighet innebär att studenten ska kunna visa att hon/han skapat ny kunskap inom något område som är väsentligt för den framtida verksamheten och därvid hållit sig till vissa kriterier.

Arbetet ska utgöra en självständig undersökning. Du ska alltså producera ny kunskap, inte bara reproducera sådant du läst. Det kan till exempel innebära att du gör enkäter eller intervjuer med elever, att du utvecklar nya metoder eller att du provar nya undervisningsidéer.

Du ska som bakgrund sammanfatta vad som tidigare gjorts på området i form av en litteraturgenomgång och referera den litteratur du funnit. Du måste vara noggrann med:

• citathantering
• referenslista
• angivande av källa i texten

Du ska ha ett tydligt syfte med din undersökning och klart definierade problem som du åtar dig att ge svar på med ditt arbete. Problemen ska:

• vara klart formulerade
• gå att följa genom hela arbetet
• vara möjliga att lösa med de metoder du valt
• följas upp i avslutande diskussion och analys

Allt du påstår ska grundas antingen i din egen undersökning eller i referenser till litteratur. Det ska framgå vem det är som säger vad.
Du ska ha en kritisk inställning till ditt eget arbete vilket innebär att tillförlitligheten i metoder och resultat ska diskuteras och felkällor ska analyseras.

Forskningsetik

När du genomför ditt examensarbete, vare sig du gör en empirisk undersökning, ett utvecklingsarbete i skolan eller om du engagerar människor i ett projekt på något sätt, vägleds du av forskningsetiska principer. 

Forskningsetik handlar först och främst om att vara medveten om vad du gör, att värna om de människor som du engagerar, att ta ansvar för ditt resultat och att betänka dess konsekvenser. Det handlar vidare om att handskas varsamt med de uppgifter som du lägger fram i ditt färdiga arbete och att du skyddar de inblandade, till exempel genom att använda fingerade namn på personer, skolor och annat så att det inte går att identifiera informanterna. Men det handlar också om att informera de personer som ingår i ett projekt om vissa etiska förhållanden. Det finns fyra huvudkrav som kan ställas på all forskning:

1. Informationskravet. Forskare skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.
2. Samtyckeskravet. Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan och ska därmed ge sitt informerade samtycke genom att skriftligt underteckna en samtyckesblankett.
3. Konfidentialitetskravet. Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.
4. Nyttjandekravet. Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.

I Vetenskapsrådets rapport God forskningssed (Vetenskapsrådet, 2024) kan du fördjupa dig i frågor rörande forskningsetik.

Läs mer om God forskningssed på Vetenskapsrådets sida

• Opponent – Den person som granskar och ger feedback på examensarbetet. 
• Respondent – Den person som har skrivit examensarbetet.
• Examinator – personen som bedömer examensarbetet och opponeringen.

Att opponera på ett examensarbete betyder att du granskar och diskuterar en annan persons examensarbete för att bedöma dess styrkor och svagheter. Det är vanligt inom högre utbildning och handlar om att ge konstruktiv kritik för att hjälpa författaren att förbättra sitt arbete. Liksom examinatorn utgår opponenten från de uppsatta bedömningskriterierna.

Inom kursen kommer du att ha:

1. en föropponering för att träna dig 
2. en slutgiltig opponering i samband med Vetgirig-konferensen som är ett offentligt granskningsforum.

När du går upp för föropponering bör alla delar i ditt examensarbete vara på plats även om de inte är fullt utarbetade. Vid det slutliga opponeringen ska arbetet vara helt klart. Tillsammans med din handledare tar du ställning till om framläggning bör ske. 

Opponentens roll

Opponering är ett samtal - inte en avrättning. Tiden ska ägnas åt väsentligheter. Notera att stavfel och mindre formalia-brister inte ska behandlas under seminariet. Opponenten lämnar vid seminariets slut ett skriftligt underlag för sin opposition till respondenten som innehåller en sammanställning av de formella fel och brister som upptäckts. Opponenten bör peka både på det som är bra och intressant och på det som kunde varit annorlunda. Kom ihåg att opponenten inte i första hand skall bedöma arbetet, utan ge konstruktiva synpunkter, både positiva och negativa. Utgångspunkten är att texten ska bli så tydlig och begriplig som möjligt.

Föropponering

Till föropponering anslås 45 minuter till varje arbete. Det disponeras såhär:

• Seminarieledaren startar upp seminariet. Seminarieledaren är en av handledarna för de ingående arbetena i seminariet.
• Opponenten sammanfattar arbetet, utan att ge någon kritik. Sammanfattningen inkluderar syfte, teori, metod, resultat och diskussion. Sammanfattningen kan lämpligen tydliggöras på PowerPoint, Keynote eller Prezi. Avsikten med sammanfattningen är att åhörarna ska veta vad arbetet handlar om och att opponenten skall visa sig ha förstått arbetet innan det kritiseras (10 minuter).
• Respondenten) gör tillägg, kommentarer och eventuella korrigeringar. (2 minuter)
• Opponenten ställer konstruktiva frågor kring arbetets innehåll: syfte, metod, resultat och slutsatser (20-25 min).
• Åhörarna har slutligen möjlighet att ställa frågor och kommentera arbetet (5-10 minuter).
• Seminarieledaren avslutar föropponeringen. Opponent och respondent tackar varandra. 

Opponering under Vetgirig-konferensen

• Precis som vid föropponeringen så anslås 45 min till varje arbete vid opponering. Vid opponeringen är det du själv som författare/respondent som startar upp seminariet med en presentation av ditt arbete. Opponeringen disponeras såhär:
   
• Respondenten startar upp seminariet med en presentation av sitt arbete. Presentationen kan lämpligen tydliggöras på PowerPoint, Keynote eller Prezi (15 minuter).
• Opponenten ställer konstruktiva frågor kring arbetets innehåll: syfte, metod, resultat och slutsatser (25 min). 
• Åhörarna har slutligen möjlighet att ställa frågor och kommentera arbetet (5 minuter).
• Seminarieledaren avslutar opponeringen. Opponent och respondent tackar varandra. 
• Alla som lägger fram sitt examensarbete på föropponering och granskningsseminariet får räkna med att få kommentarer och att det återstår saker att göra.

Läs igenom uppsatsen du ska opponera på noga och fokusera på det väsentliga. Undvik att ta upp stavfel och mindre brister i formalia (såvida formalian inte är så pass undermålig att den stör helhetsintrycket – då kan det vara rimligt att uppmärksamma återkommande brister). Det viktigaste i uppsatsen är hur författaren har genomfört sin forskningsuppgift och nedanstående frågor kan vara till hjälp i förberedelsen av detta (både under föropponering och opponering):

• Vilken överensstämmelse finns mellan titeln och själva arbetet?
• Argumenterar författaren väl för sitt ämnesval, sitt tillvägagångssätt och sitt material? 
• Kan du klart urskilja en röd tråd från början till slut? Är uppsatsen välskriven, väldisponerad och lätt att följa? 
• Är inledningen skriven så att den ger en inblick i varför ämnet upplevs som angeläget att studera?
• Är syftet/frågeställningar rimliga att arbeta efter? Är syftet klart och tydligt formulerat? Går det att få svar på frågorna? Följer arbetet frågorna (går det att se att arbetet är strukturerat kring frågorna)?
• Täcker litteraturen in frågorna? Ger litteraturgenomgången en god överblick över olika infallsvinklar på̊ ämnet? Framgår det tydligt vem som påstår vad (författaren eller en referens)?
• Är metoden bra med tanke på syftet med arbetet? Hade man kunnat uppnå syftet med någon annan metod? Hur hade resultatet blivit om författarna arbetat med en annan metod? Framgår urval och avgränsningar i metodkapitlet? 
• Räcker underlaget, resultaten, för att få svar på frågorna? Hade resultaten kunnat presenteras på något annat sätt? Reder författaren ut de frågor som ställts? 
• Har författaren utnyttjat sina referenser när hen diskuterat sina resultat? Drar författaren rimliga slutsatser utifrån resultaten? Får läsaren svar på frågorna som ställdes i början av arbetet? Återfinns de referenser som förekommer i litteraturkapitlet i diskussionen?
• Får läsaren genom abstrakten en översikt med utgångspunkt från syfte/frågeställning, metod och resultat? 
• Slutligen är följande frågor av intresse: Hur skulle du vilja gå vidare om du fick tillfälle? Vilka konsekvenser får resultaten för författarnas kommande lärararbete? 
• Hur har författaren löst uppgiften att formulera ett intresseväckande forskningsproblem? 
• Finns det en tydlig koppling mellan det författaren säger sig vilja göra i sin syftesformulering, i den löpande texten, och i de resultat som uppnås och de slutsatser som dras? Är slutsatserna rimliga i förhållande till analysen av det befintliga materialet? 
• Hade uppsatsen kunnat läggas upp annorlunda, och hade andra val av fall eller andra val av metoder kunnat ge andra resultat? 

Var noga med hur du disponerar tiden. Du kan med fördel inleda genom att presentera hur du har lagt upp opponeringen. Ställ konstruktiva frågor som leder till att respondenten får utrymme att tala. Ha i åtanke att detta är ett viktig lärtillfälle.

Lyft både brister och styrkor i uppsatsen. Det är ofta av lika stor betydelse att få veta vad som är väl utfört och vilka sätt även detta eventuellt kan utvecklas.

Både positiv och negativ kritik behöver vara grundad i genomarbetad argumentation. På så sätt kan respondenter förhålla sig till det som tas upp, antingen genom att bemöta kritiken eller vidareutveckla resonemangen.

Frågorna bör vara konkreta. Var också beredd på att omformulera frågorna vid behov.

Tillsammans med din handledare diskuterar du upplägget på ditt examensarbete, hur du formulerar frågeställningar och vilken metod du ska använda. Handledaren kommer att kalla till första mötet och då är det viktigt att ni gör en projektplan. Här följer ett förslag på vad en projektplan kan innehålla:

• Tidsplan. När ska hela arbetet vara klart? När respektive del? 
• Bakgrund och problemformulering
• Preliminär frågeställning
• Tidigare forskning på ditt område. Sökning av litteratur, inläsning
• Precisering av frågeställningen
• Val av undersökningsgrupp
• Val av metod för att genomföra undersökningen
• Förberedande arbete: provintervjuer, konstruktion av undervisningsmaterial, enkätfrågor, observationsprotokoll osv
• Datainsamling
• Sammanställning och analys av data
• Skriva resultatkapitlet
• Skriva resultatdiskussionen, dra slutsatser och ge eventuellt rekommendationer
• Göra referenslistan på den litteratur och andra källor som utnyttjats
• Göra innehållsförteckningen
• Göra klart eventuella bilagor
• Skriva förordet och eventuell introduktion
• Skriva abstract, en sammanfattning av bakgrund, frågeställning, metod och huvud resultat (på både svenska och engelska)
• Göra titelsida

Förbered gärna handledarmötet genom att mejla frågor och diskussionspunkter i förväg till din handledare. Om du ingår i en grupp kan det vara bra att prata med de andra om hur ni kan hjälpa varandra (läskompis, korrekturläsning etc.). Även om du inte ingår i en grupp har du mycket att vinna på att skaffa en läskompis.

Utnyttja tiden väl

Handledarens timresurs ska räcka till själva handledningen, förberedelser och efterarbeten, läsning av texter, svara på frågor via mejl samt att delta vid opponeringen. Försök därför att vara så effektiv du kan med tiden ni har tillsammans. Beroende på hur din handledare och du lägger upp ert arbete och dess utformning kommer varje process att se olika ut. Observera att handledaren inte fungerar som korrekturläsare eller språkhandledare. Du har heller inte rätt till en handledare vid eventuell omexamination.

Behöver du hjälp med ditt akademiska skrivande kan du vända dig till Studieverkstaden vid Lunds universitet. 

Läs mer om Studieverkstaden (LU)

Som student måste du själv registrera ditt examensarbete i databasen LUP Student Papers för att kunna få ut ditt examensbevis när dina studierna är avklarade och godkända (arbeten som skrivs efter avslutad utbildning med start tidigare än 2011 publiceras inte på nätet).

Instruktioner för att registrera ditt examens arbete i LUP Student Papers:

• Döp filen till ditt namn [förnamn, efternamn] examensarbete, alternativt [titeln på arbetet]. Du måste ladda upp ditt examensarbete i PDF-format.
• När ni skriver i par: Ladda bara upp ett arbete. Fyll i alla författares namn + efternamn.
• Title: Fyll i examensarbetets titel. Det ska inte finnas någon "Alternative Title".
• Abstract: Fyll i sammanfattning/abstract. Kolla av språk. Det ska inte finnas någon "Popular Abstract"
• Subject: Välj först Performing Arts (1) tryck därefter på "plustecknet" och välj sedan Social Science (2)
• Keywords: Förutom arbetets keywords (svenska och engelska) ska ni också skriva Utbildningsvetenskap, Musikpedagogik, Educational Science, Music Education.
• Student Paper Type: Professional Qualifications 4-

Logga in i LUP Student Papers (LU)

Manual för hur du registrerar ditt arbete i LUP Student Papers (PDF 139 kB, nytt fönster)

Handlingsgång för publicering i LUP Student Papers och examensbevis

1. Examinatorn meddelar godkänt betyg till student och handledare efter granskningsseminariet
2. Examinatorn meddelar godkänt betyg samt den svenska och engelska titeln på arbetet till kursadministratör
3. Studenten registrerar uppgifter om sitt arbete i LUP Student Papers
4. Mejl går automatiskt till institutionens LUP-ansvarig
5. Institutionens LUP-ansvarig skickar arkivex digitalt via mejl till examinatorn
6. Examinatorn kontrollerar att det är en godkänd version och meddelar detta via mejl till institutionens LUP-ansvarig
7. Institutionens LUP-ansvarig slutför registreringen i LUP Student Papers
8. Mejl går automatiskt till LUP-ansvarig på fakulteten som aktiverar publicering i LUP Student Papers
9. Institutionens LUP-ansvarig rapporterar betyg i LADOK som kursadministratör attesterar
10. Studenten ansöker om examensbevis 

Studentens ansvar

I examensarbetet läggs ett stort ansvar på den enskilda studenten. Du upprättar en projekt- och tidsplan för examensarbetet i samråd med din handledare, du förbereder dig inför och deltar aktivt i handledningsträffar samt tar del av eventuella föreläsningar. Du bidrar med kommentarer till dina kurskamraters arbeten. Du läser och söker aktivt litteratur som är relevant för ditt arbete. Du lämnar in texter och material i tid. På slutseminariet svarar du själv för arbetet. Efter seminariet tar du ansvar för att ändringar blir gjorda. Du ansvarar slutligen för att ditt arbete, efter examinatorns godkännande, publiceras i LUP Student Papers. Du har 400 timmar till att fullfölja ditt uppdrag med att färdigställa ditt arbete.

Handledarens ansvar

Du tilldelas en handledare som följer dig genom examensarbetet. Hen guidar dig och organiserar handledningsträffar. Vidare tar hen ställning till kvaliteten i ditt arbete och avgör om sitt examensarbete kan läggas upp på granskningsseminariet/opponeringen. Handledaren har 17 arbetstimmar till sitt förfogande. Dessa ska användas till handledning, läsande och seminarienärvaro. Observera att en student inte har rätt till handledning vid omexamination.

Examinators ansvar 

Examinators uppgift är att bedöma ditt examensarbete. Hen betygsätter det reviderade arbetet samt ansvarar för att betyg lämnas till kursansvarig som lämnar en sammanställning av samtliga examensarbeten till utbildningsadministrationen som registrerar betygen i LADOK. Examinator ansvarar också för att granska den sista versionen av arbetet innan examensarbetet publiceras i LUP Student papers. Examinatorn har 12 arbetstimmar för att utföra examination.

Efter ordinarie examination är handledningsuppdraget avklarat och studenten har inte tillgång till mer handledning eller opponering. Det finns dock omexaminationstillfällen.

Läs mer om omexamination och anmälan till uppsamlingsprov

Har du påbörjat en utbildning till lärarexamen före 1 juli 2007 (alltså lärarexamen som infördes 2001) eller före 1 juli 2011 (alltså lärarexamen som infördes 2007 men innan ämneslärarexamen) kan du slutföra din utbildning och ta ut din lärarexamen enligt de äldre reglerna till och med 30 juni 2030.

Kontakta examensavdelningen vid Lunds universitet för mer information 

Från och med januari 2014 publicerar studenten själv sitt godkända arbete i LUP Student Papers. Registrering av arbetet krävs för att få ut examensbevis när studierna är avklarade och godkända. Observera dock att examensarbeten som skrivs efter avslutad utbildning med start tidigare än 2011 publiceras inte på nätet.